söndag 3 juni 2012

Stockholm marathon 2012

image

Det är ju alltid roligt att genomföra historiska lopp. Årets mara går till historia som det kallaste någonsin, tre grader strax efter start som sedan steg till fyra. Vinden låg på runt 10 m/s med byar upp till 18 m/s. Och regnet var ihållande och kraftigt. Jag har aldrig frusit så mycket under ett lopp som jag gjorde under detta. Inte ens under den regniga Vätternrundan 2004 frös jag lika mycket. Med facit i hand är jag att jag valde springa i långa tights, tvekade länge men bestämde mig strax innan start.

Hade i bakhuvudet en måltid på runt 3 timmar. Jag höll ihop det riktigt bra fram till 28-29 km, då kom väggen. Kylan började ta ut sin rätt, krampen började komma. Först i vänster lår, sen höger, vaderna började rycka, ljumskarna kändes stenhårda. Vid 38 km frös jag så mycket så jag var tvungen att stanna och be om en plastpåse för att kunna hålla lite av värmen kvar. Där var det nära att jag bröt trots att det var så nära till mål.

Vad minns man då av detta lopp. Motvinden ute på Gärdet som kom som ett slag i magen. Kastvindarna på Västerbron, speciellt andra varvet. Motvinden på Söder Mälarstrand. Löpare som satt och skakade och hackade tänder efter loppet. Min löpning fram till 28 km, den kändes riktigt bra, den vill jag ta med mig.

Kommer jag springa nästa år igen? Förmodligen! Då hoppas jag loppet går till historien som mitt första under 3 timmar.

2 kommentarer:

Cykling min passion sa...

Vilket lopp! Grymt starkt att du genomförde, fighter!! Imponerande! Grattis till målgången, grymt bra jobbat!

Anonym sa...

Jadu, det var ju allt annat än optimalt.
sub 3 nästa år !

C U on the track !

/Ashkan