Denna vecka har jag varit och jobbat tre dagar i Stockholm. Självklart så åkte även löparkläderna med.
Stadion dold i mörker
Tisdagen bjöd på riktigt bra löparförutsättningar, runt 0 grader och rena trottoarer att springa på. Kändes som ett kanonpass. Det gick inte jättefort, även om förutsättningarna fanns, men känslan fanns där i kroppen vilket var riktigt skönt. Rundan gick på idel kända Stockholmmarathonvägar. Startade vi Odenplan och sprang längs Valhallavägen –Strandvägen – N.Mälarstrand - St.Eriksgatan och tillbaka till Odenplan. Mer sådana pass tack.
Utsikt från Västerbron
Om det gick lätt i tisdags så var det raka motsatsen igår. Nu hade trottoarerna belagts med snösörja och modd. Fötterna for åt alla håll och iskallt vatten sipprade in i skorna. Jag undrar om det finns någon snöröjare som är löpare? Att benen och vaderna också var stumma från dagen innan gjorde det inte heller bättre. Ett är iallafall säkert, pannbenet blev tjockare. Det är sådana här pass man får tänka på när det går tungt sista milen på maran.
Nu blir det att vila löparbenen några dagar för att köra ett långpass igen på söndag.
2 kommentarer:
Säg till nästa gång du befinner dig i Stockholm och är på löphumör så kanske vi kan styra upp något gemensamt. Härligt att du är tillbaka med dina inlägg igen :)
Lät som ett skönt pass det där! Det bästa med löpningenär ju att den är så lätt att ta med sig vart man än åker!
Skicka en kommentar